Det känns som en sådan film som de flesta redan sett, men jag kände bara till namnet fram tills ikväll. Då jag råkade slå på tv:n samtidigt som den började. Jag var helt fast. Satt som naglad framför tv:n i de två och en halv timmarna den pågick. Kunde inte ens förmå mig att gå och hämta någonting att dricka och sådana saker annat än i reklampauserna. Övervägde inte ens att stänga av eller byta kanel då det uppstod tekniska problem med texten som gjorde att den var osynkad med säkert över en halvtimma, vilket jag under nästan alla andra omständigheter definitivt skulle ha gjort. Helt fängslad. Jag har aldrig någonsin blivit så berörd av en film tidigare. Den berörde mig mer än alla andra andra världskriget-relaterade filmer jag någonsin sett. Och mer än Ett hål i mitt hjärta, som jag tidigare ansett vara den film som berört mig mest. Så obeskrivligt briljant, det finns inga ord. När den slutat kände jag mig omtöcknad. Mötte ett fullkomligt rödgråtet ansikte i badrumsspegeln. Gosh. Den borde visas i alla skolor; i varenda högstadium, varenda gymnasium.
5 kommentarer:
Oh ja den är bra! Såg den under min period av "se alla klassiska filmer" som inte varade så värst länge kanske haha../Din sambo
Herregud, att du lyckats missa den...
Så Schindlers List berör inte lika mycket som Pianisten, alltså?
Såg en bit av den, borde kanske sett hela då? och såklart så har jag missat den :) jag är bäst på sånt! /f
Ja, det borde du absolut! Vi har ju i och för sig inte alls samma filmsmak, haha, men ge den en chans! :)
Haha. Jag har inte sett Schindlers List, din jävla filmsnobb. : *
Skicka en kommentar