X

X

Det känns som att det händer galet mycket saker hela tiden just nu, mest bra sådana. Igår var jag och Abi i Malmö hela dagen. Det var FANTASTISKT! Jag fullkomligt älskar både staden och tanken på att vi flyttar dit till sommaren. Ikväll försöker jag lära mig själv att ta det lugnt Det är segt för det finns flera platser och människor som jag mycket hellre skulle vilja vara på/med just nu, men jag är dödstrött. Och behöver verkligen, verkligen varva ner lite.

X

Jag är trött, trött, trött, irriterad, sliten och grinig. Eller, jag var det. Sedan snubblade jag över följande video! Jag kan inte sluta skratta.

X

Idag har varit en lång dag. Dagen i sig innebar främst lågtryck, huvudvärk och kraftigt illamående. På något märkligt vänster lyckades jag ändå ta mig till stallet på kvällen. Där red vi dressyrprogram en och en inomhus och resten av tiden självständigt ute i padocken som låg en bit bort mitt bland små dalar helt täckta av vitsippor, hur fint som helst. Det började åska, blixtra och ösregna, vilket gav väldigt märkligt ljus. Också fint. På nattåget hem satt jag mitt emot ett par som förmodligen var några år äldre än mig. De var hur söta som helst! Först grät killen och de pratade om att hans syster försökt ta livet av sig, sedan övergick de till att prata om sin relation som inte riktigt var ett förhållande men på väg i den riktningen och att de inte direkt skulle ragga på andra. (Jag tjuvlyssnar inte, oh nej!) Varpå de började skratta jättemycket och låtsasfria på tåggolvet. Åh, de kändes som tagna från en filmscen ungefär. Nu är jag nyligen hemkommen och borde förmodligen satsa på sömn. Men känner väldigt mycket för nattpromenad på regnvåta gator där allting luktar sommar och körsbärsblommor. Ja. Jetzt nattpromenad!

X

X

And then the past recedes

And I won't be involved

The effort to be free

Seems pointless from above

You're looking down at me

I'd rather stay below

Than have you staring up at me

Is nowhere I want to go

Ay, this business of how long we try to stay alive

Why to be here you first got to die

So I gave it a try

And what do you know

Time was so long ago

And things come back you see

To where they don't belong

And every drop of sea is the whole ocean

X

X

Sov bort halva dagen idag, vaknade sen eftermiddag hos November. Sommar ute! Vi hade picknick vid en fontän. Sedan åkte jag hem och fastnade framför fantastiska och sextiotalssnygga Hedda Gabler på tv. Så kort kan man i princip sammanfatta hela idag! I övrigt saknar jag min Livsyster, skulle vilja kunna finnas där nu.

Tell Godot I couldn't wait!

Ikväll: Teater, I väntan på Godot.
I natt: Novemberkatten.
Nu: Stress, stress, stress! Tvätt som skall ner i källaren, golv som skall dammsugas, sköldpaddor som skall äta och få sprutor, akvarium som det skall bytas vatten i, badrum som skall städas, dusch som väntar osv.

X

Om jag hade en mental önskelista över materiella saker...

...så skulle den utan tvekan se ut precis så här.

X

X

När vi var yngre, så där femton-sexton..någonting, så kändes det väldigt mycket som att när saker och ting rasade samman tenderade allting att rasa samtidigt, all skit hände av någon anledning väldigt ofta på samma gång då när allt gick åt helvete och gav overklighetskänslor.
Just nu känns precis likadant, precis på samma sätt som då.

X

Into the wild-soundtracket, åh. Nästan ännu bättre än filmen, som i sig var helt fantastisk.

X

Har mer eller mindre alltid en låttext som sammanfattar nästan hela min tillvaro, en 'just nu'-låt. För tillfället är låten som går på repeat Devil's daughter av ingen mindre än min snuskigt musikaliskt begåvade ickebiologiska men högt älskade storasyster. Alla borde ha en Liv med världens finaste sångröst och förmågan att precis sätta ord på tankar ackompanjerat med gitarrackord.

-

nothing stays a constant

fear of something new

but nothing withers

unless you neglect it

unless you want it to

X

De olika handikapptyperna:

1. Blinda och synsvaga.
2. Hörselsvaga och döva.
2. Vanföra.
4. Tuberkulösa.
5. Reumatiskt sjuka.
6. Sockersjuka.
7. Hjärtsjuka.
8. Astmatiker och personer med kroniska bronkiter.
9. Personer med andra, ospecificerade inremedicinska och neurologiska sjukdomar.
10. Epileptiker.
11. Nervklena och psykiskt sjuka.
12. Psykiskt efterblivna.
13. Personer med sociala anpassningssvårigheter.
14. Bortlängtande nedslagna omogna hyperlektiker med ospecificerade pretentioner, kroniskt störd dygnsrytm och myggbett i knävecken.

- ur Allt av Martina Lowden

Uddevalla, Färgelanda;

X

Idag innebär utflykt med Filippa och Abi till Uddevalla och Bella, barndomskompis som jag inte har träffat på sanslöst länge. Jag har sovit en aning för länge, nu är jag lite stressad men väldigt pepp!

X

Väger upp dagar som känts jobbiga och helt fuckt up med fina nätter. Nu vet jag egentligen inte riktigt vad jag gjorde som var så himla givande hela igår natt, men jag vaknar med en känsla av att ha löst världsproblem ungefär. Haha. Bra grej hur som helst!

X

X

X

Tänk om man kunde drömma i bara olika blå nyanser, istället för i färg eller i svartvitt eller hur man nu drömmer. Varje natt skulle man ha en helt koboltblå värld innanför ögonlocken, det vore hur fint som helst.

Well I see that the world is upside-down

X

Brunnsparken, efter min föreläsning och på Filippas lunchrast:

Jag (pekar på någonting måsliknande, som inte riktigt ser ut som en vanlig fiskmås):
Vad är det där för fågel?
Filippa (förvirrad, ser på fel fågel):
Va?! Det där är en duva.

X

Den här morgonen lyssnar på VAST och skriver, fast jag förmodligen istället verkligen borde satsa på att fixa i ordning mig och ta tag i pluggandet. Och kanske gå och göra kaffe. Men äsch, dagen är lång. Mår väldigt bra hur som helst!

By humandescent

http://humandescent.com/

X

Idag har jag badat för första gången i år! Woh, havet var iskallt och grymt uppfriskande. Dessutom har jag köpt fina böcker om världskartor och filosofi samt hunnit befinna mig i tre olika städer. Nu är jag trött som en gnu, godnatt ungefär.

X

Igår var alldeles perfekt. Åkte till Frillesås med familjen på morgonen, helt sanslöst efterlängtat var det! Blev helt lycklig bara av att vara där, andas havsluft och tänka sommartankar. Det är helt magiskt att en plats kan betyda så mycket och kännas så mycket hemma, egentligen förstår jag inte varför jag inte bor där på riktigt. Hur som helst, sedan på kvällen åkte jag till November och gick en väldigt lång nattpromenad och umgicks tills det började ljusna ute och vi ändå somnade någon gång när klockan var mer morgon än natt. Fint! Idag är jag mest trött... Vad som håller mig uppe nu, förutom bloggandet, är att min mobil vibrerar och levererar fina sms från mina favoritmänniskor; Abi vill gå 'en solpromenad', November förkunnar att jordgubbar bara är harlortar i röd karamellfärg och Vicky har sökt en kurs i Malmö (fantastiskt, det gör mig tokglad!). Nu skall jag läsa en limegrön bok jag hittade i min bokhylla igår och innan hade dömt ut som skräplitteratur men nu har har ändrat uppfattning helt om och fastnat för, sedan sömn.

X

CATSCATSCATS!

Vad som gör mig lycklig just nu. Iih!

Jag tänkte att om man ser sliten, ful och trött ut så kan man posera med en kattunge. Då gör det ingenting, allting blir liksom sockersött ändå. Sedan insåg jag, efter x antal bilder som de ovan, att så fungerar det inte alls. Men det slog mig....

...att lösningen gotta be att istället posa bredvid någon som ser om möjligt ännu mer sliten och härjad ut. Och då fanns Lucas nära till hands!

X

X

Vad som kan göra nästan alla nätter fina:
Lakritste och lite Sara Stridsberg (Happy Sally).

"Undervattenväxter, dis. Mitt ansikte är alldeles blankt i vattnenytan. Här har jag också ett vattenansikte, genomskinligt som deras. Och det syns inte att jag inte har några fräknar i vattenspegeln. Du har somnat i mitt knä. Jag minns inte hur du kom tillbaka. "

X

Och jo, just det ja. Den här månaden innebär en delkurs i dramatik på universitetet. Att läsa om pjäser och repetionsarbete leder ganska snabbt tankarna till april-maj förra året; Hjälten på den gröna ön, att stanna till kvällen och fixa med scenmåleri och att varje dag spralla omkring i lösskägg med Räfven som soundtrack. Att påstå att jag saknar det vore väl en aning överdrivet men tja, fint var det.

X

De senaste dagarna har varit ganska åt helvete och det mesta har kretsat kring en sjuk älsklingssköldpadda och massor med timmar hos veterinären i Göteborg. Men nu känns det som att det kanske ändå ordnar sig, förhoppningsvis så. Och jag har fått ge henne sprutor, vilket var första gången jag överhuvudtaget höll i en spruta ungefär. Lite fascinerande ändå.

-

Nu har jag kommit hem från stallet ganska nyligen. Hoppning med en liten ponny, eftersom Luban tyligen var halt. Kändes iallafall betydligt säkrare och mer kontrollerat så här, haha.

-

Äsch, jag har egentligen inget att skriva om ikväll. Bara lite bloggabstinens så där. Sitter och lyssnar på amelia-soundtracket. Har haft skivan på repeat i snart sex timmar. Undrar lite över hur mycket miljöbov det gör mig till.

X

Jag sitter och slötittar på lägenheter i Malmö och snubblade nu över en sjurums lägenhet i en helt tokig orange villa med massor av fönster och märkliga småtak och, håll i er, trädgård, sjötomt och brygga! Och ganska hög hyra, såklart. Och tja, jag sitter bokstavligt talat och dreglar över annonsen. Med huvudet fullt av drömmar om att starta kollektiv osv. Och åh, vad jag hatar att behöva vara realistisk när det gäller sådant här. Och att inte helt enkelt kunna samla och tvångsflytta in alla, alla, alla människor jag tycker om i en tokig orange villa i Malmö. Med sjötomt. Gosh.

X

Världens bästa nyhet:
Antony and the Johnsons till Way out West i augusti!

X

Sarajevo heter världens finaste kattunge.

X

Allting känns plötsligt väldigt mycket som sommar, sommardagar och försommarnätter.

By Russian Red

X

Idag känns som en lite märklig dag men en bra sådan, det är nästan sommarvarmt ute. Jag gjorde en oerhört onödig liten utflykt till Göteborg och universitetet med syftet att köpa kompendium, men det visade sig att receptionen var stängd. Dock så fixade jag iallafall äntligen lånekort på ub, efter sisådär nio månader utan, och så hittade jag en kursare att disskutera framtid och resedrömmar med på vägen tillbaka mot stan. Jag och Filippa fick en spontan idé ungefär samtidigt om att jag skulle svänga förbi och umgås lite på hennes lunchrast, men fick lägga ner det eftersom jag inte skulle hinna dit innan hon började igen. Istället dök fina November upp för spontanumgänge. Åt glass i solen på lejontrappan, vilket han var snäppet för alternativ för att helhjärtat kunna uppskatta. Haha. Så istället hoppade vi på en random buss, som tog oss till Västra Frölunda. Nu är jag hemma igen. Det är fortfarande sol och jättevarmt ute, och jag känner sjukt mycket för att bara lägga mig ute på gräsmattan och läsa eller ta det lugnt Men har tokmycket saker som jag nog faktiskt behöver få gjort. Skulle vilja gå och lyssna på Jonas Gardell om en timma också, men dels tar det emot lite att knalla dit själv och dels tror jag inte att jag kommer hinna det. Men tja, kanske.

X

Sin egen framtida död och begravning känns av någon anledning som någonting som inte är helt okej att spekulera i. Det är lite av känslan att vara runt fjorton och ha långa disskusioner om bästa sättet att ta livet av sig men sedan när någon annan faktiskt tar självmord på riktigt förstå att alla sådana disskusioner såklart inte var någonting annat än tomt, självömkande jävla skitsnack för ens egen del, lite av den känslan över det hela. Som att man inte skall uttala sig eftersom det inte är en verklighet som ligger nära ens egen. Vilket faktiskt är rätt skumt, för död är väl egentligen mer allmängiltigt än någonting annat. Så nu spekulerar jag lite i det iallafall. När jag dör vill jag ha en borgerlig begravning. Det är hur viktigt som helst. Och skulle jag, vilket jag för allt i världen inte hoppas, råka dö ung så vill jag att bird gerhl skall spelas på begravningen. Det är förmodligen helt sannslöst respektlöst att sno fina ord från någon okänd människas dödsannons, men om man bortser från det så skulle jag vilja att det i min dödsannons stod
"Jag vill inte bli
det jag vet
att jag kommer att vara nöjd
över att vara"
Det är ungefär hur fint som helst, för att inte tala om sant.